Blogg listad p Bloggtoppen.se
fbinstagrampinteresttwitterlinkedinspotify

IMG_1589

IMG_1566

IMG_1593

Lördag 5 november 2011

En liten brunskimrande sten full av värme och kärlek.

När jag var liten hade vi som tradition att äta rostade kastanjer på min födelsedag– till fasa för mina stackars kompisar som kom på kalas. Och, när jag en gång var lite så där himlastormande nyförälskad och ville ge intryck av att både vara kosmopolisk och kanske lite finkulturellt svår, då bjöd jag på ett stort fat rostade kastanjer tillsammans med den dyraste flaskan champagne jag kunde uppbringa. Här skulle det allt göras intryck!

Min stackars förälskelse tog en tugga, och svalde. Flackade med blicken, och tuggade lite till. Och jag, jag satt tyst och bara väntade på att få höra så himla fantastisk jag var som öppnade en ny värld för honom. Mannen i fråga tog ett djupt andetag och lyckades med ett försiktigt mumlande få fram att "det här smakar ju precis som bakad potatis". Det var då det slog mig att nog inte alla har samma förkärlek för denna brunskimrande lilla sten.

Men, det är allt värt att prova. Se bara till att du handlar kastanjer som är färska. De som ligger i en liten korg i grönsaksdisken på ICA och antagligen har legat där de senaste månaderna, är inte alls att rekommendera. Och nej, våra svenska hästkastanjer som nu har trillat till marken, går då rakt inte att äta – de är till och med lite giftiga. Det måste vara de som kallas "äkta kastanj", dvs. Castanea sativa. Finns vanligast lite mer söderut i Europa, men har du tur kan du hitta den i Skåne.

Så här gör du:
Sätt ugnen på 220°. Skär ett kryss i toppen på varje kastanj, var rädd om fingrarna! Häll ut ett lager med grovsalt i en ugnsfast form och ställ ner kastanjerna där. Rosta dem i ugn ca. 25-30 minuter. Låt svalna en anings innan du försöker dig på att skala dem. Klicka på lite smör och salt och njut tillsammans med ett glas bubbligt fin torr champagne. 

musikMaroon 5: She will be loved (2002)

 
 
 
0
0
0
s2smodern
Grönt
Onsdag 1 maj 2013

Med längtan till både sol och värme.

Första gången jag smakade den här gratängen var på en resa långt söderut i Italien. Vi var nere i Puglia och bodde några nätter på detta fullständigt magiska ställe. På luncherna dukades det upp de ljuvligaste bufféer. Det var öronpasta, öronpastagratäng och öronpastasallad. Det var citron, olivolja och tomat. Det var sagolik mozzarella, förtjusande frikadeller och en och annan stingslig sardell. Och så den här gratängen med aubergine, tomat, örter, ost och bröd. Servera den ljummen som tillbehör till en bit kött – eller ät den bara precis som den är.
Grönt
  Lördag 20 april 2013

Lite vårkänsla blev det ju allt till slut!

Det var dags för fest, och på min lista till knytkalaset stod det "italiensk paj". Och det blev helt still i min hjärna. Vad skulle jag svänga ihop då? Den enda pajliknande italienska sak som jag har ätit är den här, men det är ju en efterrätt och det var nog inte riktigt vad som var tänkt. Så jag fick fundera några vändor till. Och hittade inget – alls.
Grönt
Fredag 24 augusti 2012

Sensommarens färg och smak i en paj med riktigt frasig botten.

Rödbetor, chèvre, karamelliserad lök och lite dinkel. Kanske lite otippat med en paj, men alldeles förtjusande (och lite oväntat) gott. Och mäktigt. En blandad grönsallad och den här goda senapsvinaigretten sitter som en smäck därtill.
Grönt
Lördag 5 november 2011

En liten brunskimrande sten full av värme och kärlek.

När jag var liten hade vi som tradition att äta rostade kastanjer på min födelsedag– till fasa för mina stackars kompisar som kom på kalas. Och, när jag en gång var lite så där himlastormande nyförälskad och ville ge intryck av att både vara kosmopolisk och kanske lite finkulturellt svår, då bjöd jag på ett stort fat rostade kastanjer tillsammans med den dyraste flaskan champagne jag kunde uppbringa. Här skulle det allt göras intryck!
Grönt
Tisdag 23 augusti 2011

Bönegröt med kall mjölk, rårörda lingon och stekt fläsk.

Småländsk husmanskost när den är som bäst. På sensomrarna hos mormor och morfar, serverades emellanåt det här till middag. Mormor plockade först bönorna ute i trädgården. Morfar satt vid matbordet i köket och gjorde fnittriga grimaser med sina glappande löständer. Och jag, jag åt så jag höll på att sprängas.
Grönt
Lördag 21 maj 2011

En liten fräsching till grillen.

Ibland behövs det inte så mycket för att det ändå ska kittla smaklökarna lite. Några gröngula saker, sen är det klart – och både köttet, fisken och halloumin blir lycklig.
Grönt
Tisdag 3 maj 2011

Agretti (salsola soda) från Lazio – årets lilla gröna?

Jag tror det kommer bli så i sommar. Den här gröna saken kommer att invadera torghandlarnas lådor. Om inte i år, så iallafall nästa år, eller nästnästa. För, jag vet att den kommer hit. Förr eller senare.