Blogg listad p Bloggtoppen.se
fbinstagrampinteresttwitterlinkedinspotify

IMG_4147

IMG_4148

IMG_4151

IMG_4152

IMG_4167

IMG_4216

IMG_4215

IMG_4189

Onsdag 25 maj 2011

Kulinariska äventyr i Firenze.

Det finns oändligt med anledningar att åka till Florens. Förutom att staden är vacker så det gör ont långt in i själen, så är den också så där lagom stor för att strosas runt i. Florens må vara fylld av turister som alla vill få en skymt av uffizierna, bli fotograferade utanför pampiga Santa Croce, eller pengastint rusa mellan lyxbutikernas snorkiga fröknar på Via de' Tornabouni. Men, allt det där är förlåtet. Det finns en annan sida också. Den kulinariska.

Bege dig till storslagna saluhallen Mercato Centrale, som huserar i en fantastiskt byggnad från slutet av 1800-talet. Här finns allt, och även sånt du helst inte önskar kanske fanns. Kalvtestiklar, hjärta, lunga... någon?! Glöm för all del inte att gå trappstegen upp till ovanvåningens fruktförsäljning. Slå dig ner i den lilla baren, drick en kaffe däruppe bland gjutjärnsbalkarnas virrvarr. Njut av utsikten. Gå ner för trapporna igen, sväng högervarv och leta upp den lilla restaurangen som serverar rykande färsk trippa. Vill du inte få trippa-upplevelsen på papperstallrik, tillsammans med ett gäng äldre herrar i 70+, så lämnar du saluhallen via östra ingången, går gatan rakt fram några steg, tills du hittar Trattoria Mario's på vänster sida. Här serveras fantastisk, genuin, ärlig och enkel mat. Snabbt, stökigt, underbart och galet. Trippa (japp, där har vi den igen: komage i tomatsås), ribollita (grönsaks- och brödsoppa) eller kanske en maffig bistecca så du klarar dig resten av dagen – för här har de bara öppet för lunch, stänger halv fyra.

Förutom kött- och inälvsmat, känns det som om peccorinon har ett stort inflytande på staden. Och inte bara lagrad sådan, utan även färsk. Slinker du in hos Cantinetta dei Verrazzano får du en trätallrik med skivor av färsk peccorino, apelsinblomshonung, syltade apelsinskal, svartpeppar och ruccola innan du ens har bestämt dig för vad du vill äta eller dricka. Jobbar Jonathan, kan du inte missa att han är där. Och råkar du dessutom tala om att du är svensk, utlovas hisnande sanningar om författaren Stieg Larssons död, och återuppståndelse. Bland annat.

Vill du fortsätta i ostens fotspår, rekommenderas ett besök hos Il Due Frattelini. Från hålet i väggen levereras smakrika varma mackor (missa inte deras tryffelpeccorinoruccola-panino – här snålas det inte på det svarta guldet), och till det ett litet glas vin. Sen står du och äter där ute på gatan, tillsammans med alla andra.

Glassen äter du på klassiska Vivoli, som har funnits i sina lokaler sen 30-talet. Personalen gör allt för att du ska känna dig både ovälkommen och obekväm, men du ler snällt tillbaka och inser att det är det värt. Enkelt.

Efter en dag fylld av mat rullar du långsamt hem till J.K Place, eller kanske till Johanna & Johlea, eller Casa Howard. Tar mödosamt trapporna upp till takterassen, sörplar ett glas prosecco och planera morgondagen. Kanske blir det då en krämig pasta och ett lille vildsvin på Buca Mario, och innan dess ett lyxigt botaniserande på Cantinetta Antinori.
 
musik Giacomo Puccini, Tosca: Firenze è come un Albergo Fiorito (Tito Gobbi)
 
0
0
0
s2smodern
Italien
Fredag 23 september 2016

Vill du följa med på en inspirationsresa till Toscana?

En långhelg i vår eller i höst, tar vi flyget ner till Rom. Vi följer kusten norrut, stannar till vid den där lilla bensinmacken mitt i ingenstans och beställer en illerstark espresso i sällskap av en sån där florsockerstinn bulle med krämig chokladfyllning.
Italien
Måndag 1 december 2014

Det här med att förlänga en sommar.

Precis innan november månad tog vid, for två tilltufsade själar söderut. Vi styrde kosan mot turkost vatten, bråddjupa stup, dånande vågor, misto fritto och rosaskimrande hus och hamnade i Camogli som är en av Italiens äldsta (och allra stoltaste) hamnstäder.
Italien
  Söndag 23 mars 2014

Om längtan, förväntan och verklighet.

Tillsammans med en handfull andra väsksläpande resenärer kliver vi ombord. Båten kränger till mot en svallvåg och tuffar sedan rakt in i den mjölkiga dimman. Det enda som syns är de tjocka pålarna som då och då bryter vattenytan för att markera väg. Jag drar kappan en smula närmare och försöker värma händerna i fickorna. Båtens kapten doftar Aqua Vera på flera sjömils avstånd och hans stora solglasögon glimmar kaxigt på näsan. Jag anar att han lika bra kan köra den här sträckan med förbundna ögon.
Italien
Fredag 7 september 2012

Gammal historia samsas med passionerat nördig hightech.

Bland böljande kullar vid lilla byn Puegnano och med hänförande utsikt över nästan hela Gardasjön, ligger så vin- och olivoljegården Comincioli. Den har funnits här i närmare sexhundra år, och ägts av samma familj ända sedan begynnelsen. På dess moränleriga marker växer gamla och helt unika sorter av både olivträd och vinrankor som överlevt tidens tand. Här förvaltas historian med varsam hand, men skenet bedrar en smula. 
Italien
Måndag 27 augusti 2012

För turturduvor och en och annan liten barnfamilj.

Lite drygt en timmes bilfärd öster om Milano, på västra sidan av Lago di Garda, ligger så Villa Arcadio. Från början ett gammalt 1300-talskloster, som fått fullständigt förfalla i nästan hundra år, tills en italiensk-finsk familj i mitten av 90-talet fick upp ögonen för det. Eller, det var kanske inte så mycket själva ruinen de fick upp ögonen för, utan den hisnande utsikten som nog måste vara en av de vackraste att uppbringa kring sjön. De slog till, köpte klosterruin med tillhörande mark och höll på i lite drygt tio år med att restaurera och renovera innan så hotellet äntligen kunde slå upp portarna för sina första gäster.
Italien
Tisdag 14 augusti 2012

Det blå huset vid bergets kant.

Det här huset har jag drömt om att resa till i nästan tio år. Jag har haft det bokmärkt i min dator, tittat på det emellanåt, längtat lite, planerat lite. Och mannen min har bara rynkat på näsan. Sommarsemester ska enligt honom tillbringas vid havet, i en solstol – basta. I år lyckades jag dock övertala honom till att prova åtminstone en ynka sommarvecka i italienska alperna.
Italien
Fredag 14 oktober 2011

Som att kliva rakt in i en scen ur den klassiska filmen Gudfadern.

Men, vi är inte i Corleone på Sicilien, utan långt söderut på italienska fastlandet.Masseria il Frantoio ligger ungefär en halvtimmes bilfärd norr om Brindisi, mitt bland 200-åriga gamla olivlundar och bara några minuter från det skummande blå adriatiska havet med sina vidsträckta sandstränder. 
Italien
Tisdag 27 september 2011

Vitt, beige och duvblått – långt söderut i Puglia.

Vi åker längs slingriga vägar kantade av knotiga gamla olivträd och minutiöst lagda stengärdesgårdar. Frenetiskt muttrandes över den syditalienska (o)förmågan att ha någon som helst logik i placeringen av vägskyltar. Otranto till höger, Otranto till vänster och Otranto rakt fram... och allt detta i samma korsning?!
Italien
Torsdag 25 augusti 2011

Femtioelva trappsteg ner öppnar sig ett himmelrike.

Vi är mitt på Amalfikusten, i lilla byn Praiano. Vägen letar sig längs hisnande stup på flera hundra meter, och husen ser ut som om de är fastlimmade längst klippkanterna. Det är stilla, sommarsäsongen lider mot sitt slut, tempot är lugnare, busskaravanerna med amerikanska turister är borta och luften är hög och klar. 
Italien
Onsdag 25 maj 2011

Kulinariska äventyr i Firenze.

Det finns oändligt med anledningar att åka till Florens. Förutom att staden är vacker så det gör ont långt in i själen, så är den också så där lagom stor för att strosas runt i. Florens må vara fylld av turister som alla vill få en skymt av uffizierna, bli fotograferade utanför pampiga Santa Croce, eller pengastint rusa mellan lyxbutikernas snorkiga fröknar på Via de' Tornabouni. Men, allt det där är förlåtet. Det finns en annan sida också. Den kulinariska.
Italien
Måndag 9 maj 2011

Långsamhetens lov, söder om Marsala.

Inte en Bamseklubb i sikte. På Siciliens västkust, lite drygt en timmes bilfärd söder om Trapani, ligger gården Baglio Spano. Här händer det inte mycket.