Ariañy, Illes Balears.

Vi skulle ju inte alls åka till Mallorca, var det tänkt. Men hur mycket vi än försökte hitta "det där" huset att hyra i Italien, så gick vi bet. Vi ville bo i en liten by nära havet, ha en egen trädgård med en pool och ett hus som kändes snällt och var tillräckligt stort för att kunna bjuda in vänner. Som av en slump sökte jag lite håglöst på Mallorca istället. Och fann Rae's hus – och då var det liksom inte mycket mer att fundera över.

Ariañy är en av öns allra minsta byar och ligger utslängd på slätten 45 minuter nordöst om Palma. Här händer absolut  i-n-g-e-n-t-i-n-g, och efter att ha åkt runt lite bland grannbyarna, insåg vi att det såg likadant ut i varenda en av dessa små byar. Alldeles tomma gator, och inte mycket som hände på torget heller. Så, vad gör folk här? Och, var är dom?

Vi tillbringade dagarna med att äta glass (tack rara Antonia för dina dagliga förmiddagsleveranser till dotra) med mandel och hasselnöt, ta bilen och åka iväg den halva timmen till någon av stränderna runt omkring, leta bästa lunchstället med grillad bläckfisk, äta bittra oliver i solnedgången på takterassen och göra bomben i poolen. När Bosse och Maria kom på besök fylldes innergården med grillrök från både dorada och spädgris. Vi gick på marknaden i Sineu, handlade ljuvlig sobrasada och kollade på söta griskultingar stora som flodhästar. På nätterna vaggades vi till sömn av ljudet från galna tuppar, ettrigt skällande små hundar, en och annan råmande kossa, bräkande får och surrande mygg.  

Gracias Rae, para todo. Nos vemos pronto otra vez. 

  Leo Delibes (Alain Lombard, Agnes Disney & Orchestre du Théâtre National de l'Opéra-Comique): Lakmé (1971)