Onsdag 31 januari 2018

En blandning av Italien, Kenya, Danmark och Sverige.

För snart tjugo år sedan flyttade vi in i vårt hus. Det första vi bestämde oss för att göra, var just att renovera badrum och toalett på ovanvåningen. Men, så kom livet emellan, och det var ju ändå inte så himla fult eller illa när allt kom omkring. Däremot var det nånting som skavde – det hela var faktiskt ordentligt opraktisk...

Efter ett gäng andra renoveringar, kom så turen äntligen till badrummet i våras. Jag hade sen nästan tio år tillbaka suktat efter den allra vackraste handmålade guldkakel jag någonsin sett, men den var så galen att jag tänkte att den kommer jag nog ändå att tröttna på snart. Men, så insåg jag att nu hade jag ju gillat det i tio år så då borde jag väl åtminstone kunna gilla den minst lika lång tid till?! Nu gällde det bara att övertyga resten av familjen. Det gick onekligen så där till en början... Eller, egentligen väldigt illa. För, inte fasen kan man ha guldmönster på kaklet, tyckte de två mer praktiskt och traditionellt lagda människorna i familjen.

Jag däremot, drömde vidare om den där italienska kakelsättningen, den med golv och halva väggar i samma kakel och sedan putsade vita väggar ovanför. Jag ville ha ett litet inbyggt badkar (som flirtade med husets ursprung från 30-talet), brunsvart-betsat badrumsskåp, fristående handfat och de där schnajdiga kranarna – i krom. Där någonstans tror jag att mannen ändrade sig (eller... helt enkelt gav upp), dottern däremot kämpade emot in i det sista. Kaklet var enligt henne fullständigt skitfult och allt skulle bli jättepinsamt när det var klart.

I samma veva insåg vi också våra begränsningar. Både badrum och wc var pyttesmå i storlek, vi ville få bort en idiotlösning med två dörrar som öppnades rakt mot varandra, fanns det verkligen utrymme för inbyggda kranar – och kunde man bygga ett badrum baserat på kakelplattornas mått – så det inte blev några fula skarvar? Vi beslöt oss att fråga de bästa arkitekterna vi vet (de med det här fina huset på Vindö) – väl medvetna om att den här typen av projekt inte riktigt är vad de brukar ta sig an. Men, vi hade tur. De tackade ja och spegelvände sedan hela planlösningen, placerade in en ny dörröppning och fick till ett oväntat vackert ljusinsläpp på hela ovanvåningen, ritade dit en finfin skjutdörr med samma proportioner som björkgolvets stavar, och så fick jag mig det där badrumsskåpet. 

 Badankorna då? Ja, de lever sitt egna lilla liv. De går att följa här #wheretheduck

Fönsterfilmen (hur matchig är inte den!?) är från Johanna Örn Design.

Madonna: Swim (1998)