En liten brunskimrande sten full av värme och kärlek.

När jag var liten hade vi som tradition att äta rostade kastanjer på min födelsedag– till fasa för mina stackars kompisar som kom på kalas. Och, när jag en gång var lite så där himlastormande nyförälskad och ville ge intryck av att både vara kosmopolisk och kanske lite finkulturellt svår, då bjöd jag på ett stort fat rostade kastanjer tillsammans med den dyraste flaskan champagne jag kunde uppbringa. Här skulle det allt göras intryck!

Min stackars förälskelse tog en tugga, och svalde. Flackade med blicken, och tuggade lite till. Och jag, jag satt tyst och bara väntade på att få höra så himla fantastisk jag var som öppnade en ny värld för honom. Mannen i fråga tog ett djupt andetag och lyckades med ett försiktigt mumlande få fram att "det här smakar ju precis som bakad potatis". Det var då det slog mig att nog inte alla har samma förkärlek för denna brunskimrande lilla sten.

Men, det är allt värt att prova. Se bara till att du handlar kastanjer som är färska. De som ligger i en liten korg i grönsaksdisken på ICA och antagligen har legat där de senaste månaderna, är inte alls att rekommendera. Och nej, våra svenska hästkastanjer som nu har trillat till marken, går då rakt inte att äta – de är till och med lite giftiga. Det måste vara de som kallas "äkta kastanj", dvs. Castanea sativa. Finns vanligast lite mer söderut i Europa, men har du tur kan du hitta den i Skåne.

Så här gör du:
Sätt ugnen på 220°. Skär ett kryss i toppen på varje kastanj, var rädd om fingrarna! Häll ut ett lager med grovsalt i en ugnsfast form och ställ ner kastanjerna där. Rosta dem i ugn ca. 25-30 minuter. Låt svalna en anings innan du försöker dig på att skala dem. Klicka på lite smör och salt och njut tillsammans med ett glas bubbligt fin torr champagne. 

Maroon 5: She will be loved (2002)