Tisdag 3 december 2013
Hur kan någonting så gult, bli så rött?
Ja, det är onekligen en bra fråga. Tror dock att det har någonting att göra med kombinationen syra, sötma och många timmars värme. Kvitten (Cydonia Oblonga) heter iallafall denna gula frukt som ser ut som ett förvuxet äpple med beige fruktkött. Du hittar dem lättast i de utländska (vilket jädrans ord, hjälp mig gärna med ett bättre!) frukt- och grönsaksaffärerna.
Kvitten är ett träd som kan bli upp till 6 meter högt och som på våren ger de vackraste pärlemorskimrande blommor. Frukten härstammar från både antiken och gamla romarriket, nuförtiden växer den dock mest som både odlad och vild variant i området kring Balkan och Turkiet men har du turen att bo i södra delen av Sverige kan den även gilla att växa där.
Smaken är sur, besk, sträv och allmänt eländigt om du försöker tugga på dem direkt. Det här är en frukt som kräver lite slow food för att komma till sitt rätta, men det är värt alla timmarna – lovar. För resultatet blir det en härlig blandning av sött, vanilj, kryddigt sting, tomat och chutney... Ja, ni fattar. Inte helt lätt att förklara, men det blir en väldigt trevlig och annorlunda smakupplevelse.
Den här glaserade varianten är perfekt att ha till en bit mogen chêvre- eller manchego-ost och den ljuvliga sirapen som blir över kan säkert användas till en massa annat spännande, jag funderar allvarligt på att testa att göra kvittenglass. Någon som provat?
recept: Sofija Torebo Strindlund
Det här behöver du:
2-3 kvitten (beroende på storlek)
2 dl äppelcidervinäger (går bra med rödvinsvinäger också)
3 dl råströsocker
3 dl vatten
en bit färsk ingefära
en nypa chiliflakes efter behag
1 bit mogen chêvre- eller manchego-ost
Så här gör du:
Sätt ugnen på 120°. Ta fram en djup ugnsfast form, tex. en kakform. Dela kvitten i rejäla skivor, skär bort kärnhuset. Varva kvitten, chili, riven ingefära och socker i formen. Häll över vatten och vinäger. Sätt in i ugnen (blanda om försiktigt några gånger under tiden) tills kvitten har blivit djupröd och mjuk – det tar ungefär (håll i dig) 12 timmar. Låt svalna och stjälp sedan upp på glasburk med tättslutande lock, så håller de länge.
Att dricka till? Här går jag helt bet inser jag, så ni får gärna hjälpa mig om ni har något förslag!
Anouar Brahem: Conte de l'incroyable amour (1992)